Chamrousse- inte som jag hoppades

Nu är jag hemma i Le Teil. Känner mig socialt sliten och sjuk. Finns egentligen bara två grejer att säga om helgen:
1. Att åka skidor var mycket enklare än vad jag trodde. Alla andra var helt chockade att jag var så duktig (ramlade en gång sammanlagt medan tex en tjej som åkt flera gånger innan ramlade 3 gånger).
2. Helgen har präglat av den jobbigaste sociala prövningen jag har vart med om. 
 
Det roligaste med helgen vart helt klart att åka skidor. Dock hade vi sådan otur med vädret för det var världens dimma på fredagen, delar av lördagen samt söndagen (har aldrig vart med om en sådan dimma innan. Vi var liksom på 1700 m höjd men jag kunde inte se ett enda berg de 24 första timmarna!). Tyvärr har helgen präglats av att jag har känt mig socialt utanför. Att vara omringad av 9 andra unga fransmän/ fransyskor var extremt jobbigt. Kulturskillnader blev påminna, men framför blev det ännu en gång tydligt hur jobbigt det är med kommunikationsproblem. Ingen annan kunde engelska. Jag kan franska- om man pratar sakta. Pratar man sakta när man är en grupp med 9 unga fransmän? Nej. 
Åh, mår dåligt bara när jag tänker tillbaka på hur svårt jag tycker det var. Jag var så rädd för att prata franska inför en sådan stor, intim, pratglad grupp. Egentligen var alla människor jättesnälla, och det gick bra att prata med dem på tur man hand, men det blev väldigt sällan tillfälle för det. Om jag skall se något positivt med detta så är det att jag hoppas på att bli ännu bättre på att själv bemöta människor som är i liknande situation som jag var i. 
 
På lördagen
 
 
 
Finns det något mer osmickrande än lånade skidkläder?
 
 
 
På söndagen började dimman försvinna från stället vi bodde på
 
 
 
 
 
 
 
Sofia
2015-02-01 @ 19:23:42

Sjukt ball du såg ut på skidorna!

Svar: haha, tack gulle!
Annika Eriksson




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

odyssey.blogg.se

Odyssey = äventyrlig färd Äventyrlig färd = Le Teil 1 år Le Teil 1 år = Odyssey

RSS 2.0